EU:s direktiv om förnybar energi, i dagligt tal kallat RED, har varit en central drivkraft för att främja förnybar energi och minska koldioxidutsläppen i Europa. Genom åren har direktivet utvecklats och skärpts för att möta de alltmer akuta klimatutmaningarna och de tekniska framstegen inom förnybar energi. Sverige, med sin rika tillgång på vattenkraft och skogar, har spelat en viktig roll i denna utveckling.
RED I (2009): De första stegen mot en grönare framtid
RED I trädde i kraft 2009 och markerade ett viktigt steg i EU:s strävan att övergå till en mer hållbar energiförsörjning. Direktivet satte upp bindande mål för varje medlemsland att uppnå en viss andel förnybar energi i sin totala energimix senast 2020. För Sverige, som redan var ett föregångsland inom vattenkraft och bioenergi, innebar RED I främst en bekräftelse på den inslagna vägen och en möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter till andra länder.
En viktig aspekt av RED I var införandet av hållbarhetskriterier för biobränslen. Dessa kriterier syftade till att säkerställa att biobränslen producerades på ett hållbart sätt, utan att orsaka skövling av skogar eller konkurrera med livsmedelsproduktion. Dock gällde dessa kriterier endast flytande biobränslen, vilket innebar att andra former av bioenergi, såsom fasta biobränslen från skogsbruk, inte omfattades av samma strikta krav.
RED II (2018): Höjda ambitioner och skärpta krav
RED II, som antogs 2018, höjde ribban betydligt. Det nya direktivet satte upp ett ännu mer ambitiöst mål för andelen förnybar energi i EU:s energimix till 2030, nämligen minst 32 procent. För Sverige innebar RED II en utmaning att fortsätta utvecklingen av förnybar energi, särskilt inom transportsektorn där elektrifieringen och användningen av biodrivmedel blev centrala frågor.
En viktig förändring i RED II var att hållbarhetskriterierna utvidgades till att omfatta alla typer av bioenergi. Detta innebar att Sverige, med sin stora skogsindustri, behövde se över sina metoder för att säkerställa att bioenergin producerades på ett hållbart sätt. Exempelvis infördes krav på att bioenergi inte fick produceras från skogar med höga naturvärden eller från områden som omvandlats från annan markanvändning.
RED III (2023): Fokus på hållbarhet, energieffektivitet och avancerade biobränslen
Den senaste versionen av direktivet, RED III, som trädde i kraft i november 2023, bygger vidare på RED II men skärper kraven ytterligare. Direktivet betonar vikten av energieffektivitet och främjar användningen av avancerade biobränslen som kan bidra till att minska utsläppen från transportsektorn. Målet för andelen förnybar energi höjs till minst 42,5 procent till 2030.
För Sverige innebär RED III en fortsatt satsning på utbyggnad av förnybar elproduktion, exempelvis genom vindkraft, solenergi och havsbaserad energi. Samtidigt ställs höga krav på att bioenergin ska produceras på ett hållbart sätt, med hänsyn till både klimatpåverkan och biologisk mångfald. Exempelvis införs krav på att bioenergi ska produceras från restprodukter och avfall, samt att skogsbioenergi ska komma från skogar som brukas hållbart.
RED III och den svenska skogsindustrin
RED III har väckt debatt i Sverige, särskilt kring frågan om skogsbioenergi. Skogsindustrin menar att bioenergi från skogen är en viktig del av den svenska energiförsörjningen och att de svenska skogarna brukas hållbart. Miljöorganisationer har dock uttryckt oro för att ökad användning av skogsbioenergi kan leda till avskogning och minskad biologisk mångfald.
Sammanfattningsvis:
| Aspekt | RED I (2009) | RED II (2018) | RED III (2023) |
|---|---|---|---|
| Mål | Bindande mål för andel förnybar energi i EU:s energimix till 2020. | Högre bindande mål för andel förnybar energi i EU:s energimix till 2030. | Ännu högre mål för andel förnybar energi i EU:s energimix till 2030. |
| Hållbarhet | Hållbarhetskriterier endast för flytande biobränslen. | Hållbarhetskriterier utvidgade till att omfatta all bioenergi. | Skärpta hållbarhetskriterier för bioenergi, fokus på energieffektivitet. |
| Sverige | Bekräftelse på den inslagna vägen, möjlighet att dela erfarenheter. | Utmaning att fortsätta utvecklingen av förnybar energi, särskilt inom transport. | Fortsatt satsning på förnybar elproduktion, höga krav på hållbar bioenergiproduktion. |
drive_spreadsheetExport to Sheets
RED-direktiven har spelat en avgörande roll för att driva på utvecklingen av förnybar energi i Sverige och EU. Genom att sätta upp ambitiösa mål och skärpa kraven på hållbarhet har direktiven bidragit till att minska vårt beroende av fossila bränslen och främja en mer hållbar energiförsörjning.