Gamla eller otäta fönster släpper ut stora mängder värme, vilket påverkar både inomhuskomfort och energikostnader. Att byta fönster kan vara dyrt och komplicerat, särskilt i äldre byggnader med kulturvärde. Men det finns alternativ. Med fönsterisolering från insidan kan man förbättra energieffektiviteten utan att påverka fasaden – och utan att behöva byta hela fönstret.
Vad är fönsterisolering från insidan?
Fönsterisolering från insidan innebär att man tillför ett nytt isolerande skikt på rummets insida, framför det befintliga fönstret. Det kan göras på flera sätt:
- Isolerande sekundärrutor (innanfönster)
- Magnetmonterade akryl- eller plexiglasskivor
- Isolerande fönsterfilm
- Kassettsystem med luftspalt
Syftet är att minska värmeförluster, öka lufttätheten och förbättra komforten utan att ändra på utsidan av byggnaden. Metoden är särskilt intressant i byggnader där fasaden inte får ändras, exempelvis i flerbostadshus, historiska byggnader eller bostadsrätter.
Hur påverkar det energiförbrukningen?
En stor del av värmeförlusterna i äldre hus sker genom fönstren. Enkelfönster har ofta ett U-värde på 4–5 W/m²K, medan moderna energifönster kan ligga under 1. Genom att montera ett innanfönster med luftspalt kan man sänka det totala U-värdet till runt 1,5–2, vilket innebär en märkbar skillnad.
Dessutom minskar kallras och drag, vilket ökar komforten. Vid termografering syns ofta att de kallaste punkterna i ett rum är just vid fönstren – något som kan förbättras direkt med rätt isolering.
Eftersom värmeförlusten minskar kan uppvärmningssystemet arbeta effektivare, särskilt i hus med direktverkande el eller äldre fjärrvärmeinstallationer.
Fördelar jämfört med fönsterbyte
Att byta fönster innebär stora ingrepp, både byggtekniskt och ekonomiskt. I vissa fall krävs bygglov, särskilt om byggnaden har bevarandestatus. Dessutom påverkar bytet ofta hela fasadens uttryck.
Fönsterisolering från insidan är däremot:
- Reversibel – kan tas bort utan att lämna spår
- Kostnadseffektiv – material- och arbetskostnader är lägre
- Snabb – installation sker ofta på en dag
- Icke-invasiv – fasaden påverkas inte alls
Det gör tekniken lämplig både för permanent energibesparing och som temporär lösning under kalla säsonger.
Tekniska aspekter och fallgropar
För att resultatet ska bli bra krävs noggrann montering. Lufttätheten är viktig – läckage mellan glasen kan skapa kondensproblem. Därför är det vanligt att använda magnetlist eller borsttätningar runt ramen. Luftspalten mellan fönstret och det inre glaset bör vara 2–10 cm beroende på lösning.
Det är också viktigt att välja rätt material. Plexiglas är lätt, men kan repas. Glas är tyngre men ger bättre ljudisolering. För vissa tillämpningar finns isolerande film som minskar värmeutstrålningen med upp till 50 %, men den har lägre livslängd och kräver underhåll.
Viss försiktighet krävs vid installation i fuktiga miljöer eller om originalfönstren är i dåligt skick, eftersom fukt kan kapslas in. Därför bör alla tätningar vara diffusionsöppna åt rätt håll.
Ekonomisk och miljömässig vinst
Att installera fönsterisolering från insidan kostar ofta mindre än hälften av ett fullständigt fönsterbyte. Samtidigt minskar värmeförlusten med upp till 60 %, vilket leder till kort återbetalningstid – särskilt i hus med höga uppvärmningskostnader.
Ur miljösynpunkt är lösningen också fördelaktig. Eftersom man återanvänder befintliga fönster sparar man resurser och minskar klimatpåverkan från tillverkning och transporter. Dessutom kan energieffektiviseringen leda till minskat utsläpp från el- eller värmeproduktion.
Fönsterisolering passar bra in i större energistrategier för byggnader, där åtgärden kan kombineras med exempelvis isolering av ytterväggar, energieffektiv ventilation och smart uppvärmning.