Tänk dig ett bostadsområde där grannar delar el från solceller, balanserar sin last tillsammans och tjänar pengar på överskott. Det är inte framtid – det är verkligheten i en energigemenskap. Trots att konceptet är relativt nytt i Sverige har det redan börjat förändra hur vi ser på energibesparing, lokal produktion och energieffektivisering.
Vad är en energigemenskap?
En energigemenskap är en sammanslutning av hushåll, företag eller organisationer som tillsammans producerar, delar, lagrar eller konsumerar energi. Vanligtvis handlar det om solenergi, men det kan även inkludera värme, elbilsladdning och gemensamma batterier. Enligt EU:s direktiv om förnybar energi och medborgares rätt till energigemenskaper ska alla medborgare kunna delta aktivt i energiomställningen.
Det som gör energigemenskaper särskilt intressanta ur energieffektivitetssynpunkt är att de ofta kombinerar lokal produktion med optimerad användning. Därför minskas både energibehov och effektuttag – samtidigt som deltagarna får större kontroll över sina energikostnader.
Energidelningsmodeller – så går det till i praktiken
I en energigemenskap används ofta digitala plattformar för att mäta och balansera energianvändningen mellan medlemmarna. Till exempel kan överskottsel från ett hushåll automatiskt styras till ett grannhus som för tillfället har högre förbrukning. Därefter kan eventuellt överskott skickas till ett gemensamt batteri eller säljas ut på elnätet.
Vissa gemenskaper har även gemensamma laddstationer för elbilar, där laddningen prioriteras utifrån tillgången på solel. Det finns också exempel på fastigheter där flera lägenheter delar på en FTX-anläggning för ventilation, vilket minskar både kostnad och energianvändning jämfört med individuella lösningar.
Ekonomiska fördelar och energieffektivisering
Energigemenskaper leder inte bara till ökad användning av förnybar energi – de ger också konkreta besparingar. Genom att jämna ut energianvändningen över dygnet kan effektavgifter minskas. Dessutom kan gemensamma investeringar i teknik (t.ex. solpaneler, energilager eller värmepumpar) göras mer kostnadseffektiva än individuella satsningar.
Det är också värt att nämna att energigemenskaper ofta ökar intresset och medvetenheten kring energifrågor. Många deltagare börjar följa sin förbrukning noggrannare, vilket leder till ytterligare energieffektivisering. Slutligen kan gemenskapen även få inkomster genom stödtjänster, t.ex. genom att erbjuda flexibilitet till nätägaren.
Juridiska och tekniska utmaningar
Trots alla fördelar finns det vissa hinder. I Sverige är regelverket för energidelningslösningar fortfarande under utveckling. Enligt nuvarande lagstiftning är det till exempel ofta svårt att dela el mellan byggnader utan att gå via det offentliga elnätet och betala nätavgift.
Dessutom krävs tydliga avtal mellan deltagarna kring investeringar, drift, ansvar och fördelning av intäkter. Därför är det avgörande att man har en genomtänkt teknisk lösning och ett fungerande digitalt system för mätning och kontroll. Det finns dock lovande pilotprojekt där aktörer som Energimyndigheten, E.ON och privata bostadsutvecklare testar nya modeller.
Framtiden för energigemenskaper i Sverige
I takt med att lagstiftningen anpassas till EU:s direktiv och ny teknik blir mer tillgänglig kommer energigemenskaper sannolikt att växa snabbt i Sverige. Redan idag pågår flera projekt inom nya bostadsområden där gemensam solproduktion, delad laddinfrastruktur och gemensamma energilager ingår från start.
Dessutom har Energimarknadsinspektionen föreslagit ändringar som gör det enklare att starta och driva energigemenskaper. Därför ser framtiden ljus ut för dig som vill vara med och spara energi, producera egen el och bidra till ett mer resilient elsystem – tillsammans med dina grannar.